arkiv

Turksikt

Ja, hur länge har vi bott här nu? 3-4 månader kanske? Bra och hejdundransroliga månader i alla fall!!!

Vi har ätit våran sista måltid och dränker våra sorger i favorit-tysk-ölen eller  vi är väl egentligen inte så sorgsna, utan vi tror och hoppas att när än vi vill komma tillbaka, kommer Berlin välkomna oss med öppna armar. Plus i kanten: billiga flygbiljetter och endast 50 min från Kastrup med flyget!!

Nu kommer ett exklusivt webcam-bildspecial!!!

tyroler

Snapshot_20121103_60-001 Snapshot_20121103_69 maja fu. Snapshot_20121103_71 emma ful Snapshot_20121116_76 333 Snapshot_20121116_78 2222 Snapshot_20121120_15 222222Snapshot_20121214_16 alt-jiga

Tack för ni har läst!!

Tchüssi!

Maja und Emma

årets brunaste måltid.

Berlins godaste ”appelcrisp-paj” och årets godaste Browni

årets mest fantastiska(?) måltid.

årets godaste quarkkeulchen.

årets nästbästa Browni

årets mest fotbollsaktiga måltid.

årets mest turkiska kaka.

 

Så där ja!! Nu! Nu kan våra matbloggarhjärtan känna ro igen.

 

Mojito-Emma!

Barbie Deinhoff’s (Schlesische Straße 16, Kreuzberg) hade happy hour mellan 19 och 24 och kanske stadens bästa mojito! Vi frade och hade oss, tillsammans med alla gay-par på Deinhoff’s, bra att veta att det ÄR en gay-bar.

Vi skiljdes åt senare mot kvällen då Emma sprang iväg på Tame Impala & Young Dreams-konsert och Maja gav sig ut på en egen liten mysig barrunda tillsammns med Fanny och Mikael från Lilla kollektivet.

Fram mot andra halvan av natten möttes vi igen och var alldeles lyriska! Vi hopp-pratade igenom varandras kvällar samtidigt som vi åkte till Princess, Emmas bästa kebab-hak: de HAR god Döner! Vi skrattade, grät och skrattade tills vi dog utmattningsdöden. Men det är helt okej, för vi har ändå en LÄGENHET!!!!

Liebe Grüsse,

Maja und Emma

Lite uppdatering. Maja gör  framsteg och när det gäller jobbsökandet. De anställda på arbetsförmedlingen i Kristianstad hade knäppt händerna över magen och lutat sig tillbaka i kontorsstolarna med nöjdhetsleednedet över hela ansiktet.

Under fredagen gick Maja in på olika ställen för att se om de kanske behövde en medarbetare utan att de själva visste om det. Den enda positiva responsen kom från en turkisk tapas-bar. I den lilla konversationen, på tyska/turkiska (sedan nu försöker Maja även lära sig detta språk. Det går sådär) kom Maja och turk-mannen fram till att Maja skulle komma tillbaka dagen efter och provjobba 3 timmar, gratis(!) sen om hon var bra nog på det hon gjorde kunde hon få stanna och få lite betalt. Bra på vad vet vi inte. Ett jobb är ett jobb tänkte Maja och var glad över chansen att få slavjobba.

Take it serious!

Dagen var inte slut än! När vi hade dansat klart på den fruktansvärt tråkiga klubben Magnet, promenerade vi till Majas stammis-kebab-hak, inte för att de har särskilt god kebab utan mest för man träffar spännande människor där. Denna kväll var set en envis ryss, som insisterade att vi skulle sitta med honom och hans entourage. Han hade svårt att förstå att vi var på språng och hade beställt en kabab ”zu mitnehmen”, to-go!

Vi minglade runt lite på ”restaurangen” för att lära känna de andra gästerna lite bättre, kanske hade någon ett jobb att erbjuda…

Kebabmästaren tyckte att Maja begärde alldeles för hög timlön för att vilja anställa henne. Vi tycker själva att 6-7 € inte är för mycket begärt. Men, en indisk man såg potentialen i immigrationens under och internationell arbetskraft. Han tryckte servetten, bilden ovan, i Majas hand. När kebab-mannen så och hörde detta, var han inte se med att erbjuda jobbmöjligheter på systerns bar i Friedrichshain. Vi blev förbluffade över tävling som uppstod. Vem kommer få anställa de svenska tjejerna???

Vi bytte nummer, fick våra kebaber, tackade för oss och begav oss hemåt. Givande kväll!

LG

Maja und Emma

Våra svenska erfarenheter av kebab är ungefär kebabtallrik och kebabrulle, inget mer.  I Berlin är Kebab så mycket mer! Det finns Vanlig Döner, som du får i ett krispigt triangelformat bröd. Turkpizza: ett stycke saftigt libabröd, beklädd med någon sorts kryddig tomatsås som fylls med grönsaker + kött om man vill, och rullas ihop. Samt 56 andra varianter som vi inte smakat än. Det  finns det nästan alltid två sorters kött att välja mellan, vanlig hededlig döner, vad det nu är för kött… Alternativt något som kallas kycklingkebab, alltså kokt (förhoppningsvis!), ihop-pressad kyckling på stort spätt. Hur dessa köttstycken tillverkas vill vi inte gå närmare in på.

Starkt varumärke

Ett gäng som kan det här med kycklingkebab är männen på Mustafa’s Gemüse Kebap bredvid Mehringdamm U-bahn. Man väljer mellan Bap (blandning av hamburgerbröd och pitabröd) eller Dürümbröd (snarlikt vårt kebabrullebröd). Detta brödval fylles med sås, sallad,där rödkål och koriander är två spännande komponenter, samt ett ytterst saftigt kycklingkött. Det hela toppas med vad namnet antyder, Gemüse! Alltså ugnstektagrönsaker och rotfrukter som potatis, morötter, palsternacka och lök.

Mustafa’s är inget som man väljer då man är på språng eller har en tid att passa. Även om det är s.k. snabbmat som serveras, är kötiden minst en timme om inte mer, från öppning till stängning.

100 meter kö

Vår besök tog 1,5 timme, kanske hade det tagit längre tid om de köande framför oss inte gett upp likt maraton-löparna som börjar gå efter 2,1 mil. Mustafa vet hur man skiljer agnarna från vetet. (vi gillar liknelser).

Kebaben var dock sååååå värd väntan! Den godaste kebaben vi ätit!

Om man inte gids vänta ligger Curry36 10 meter bort:)

Äntligen!

LG

Maja und Emma

Tyskarna håller ganska strikt på det där med vilodagen. Näst intill allting är stängt, i synnerhet alla mataffärer, så det gäller att planera helgens måltider i god tid!  Men men, det som är öppet på söndagar är en hel del parker som bjuder på stora loppmarknader. Vi promenixade bort till Mauerpark och Flohmarkt am Mauerpark. Som sagt, det är inte den lilla loppisen vi snackar om. Ganska ordentlig sådan, där varje kvadratmeter utnyttjas full ut!

Det bjuds även på open-air karaoke, div akrobatik och svenska visor! En bra söndag!

Färgglatt på marockanskt vis.

Maja med sin bästa söndags-tygkasse.

matbild!!!

kul balett-tjej!

LG

Maja und Emma

Tro det eller ej, men vi har varit här i 3 veckor utan att smakat Berlins stolthet, näst efter Currywursten då vill säga. Det är Döner-kebaben vi talar om!

Vi bor numera mitt ute i ingenstans och det enda vi kunde finna när vi var på jakt efter lördags-middag var ett kebab-fotbolls-pub-hak, spännande blandning av mat- och dryckes-gäster på stället… Emma hade mage nog att beställa in en ”Big Döner”. – den kostade ju bara 50 cent extra!! Men den starka såsen dominerade upplevelsen lite för mycket för att Emma skulle kunna ge en bra beskrivning av döner-kebaben.

Big Döner

När vi idag promenerade hem efter en lägenhetsvisning ville vi fira att det var söndag och gick in på ett nyöppnat kebab-ställe med extrapris på döner. endast 1,5€ (ca:13 kr)! Emma hade lärt sig av gårdagens misstag och beställde därför en döner utan stark sås. Upplevelsen var mycket mer pleasant, både i smak och i hak-miljö! Emma är nu mera döner-frälst! Bra jobbat, 2 döner inom loppet av 1 dygn!

”Special price for you, my friend!”

”Fräsch och pigg” Emma med 1,50-dönern

Eftersom vi är kökslösa får vi får vi se hur många kebaber det blir denna veckan. Han hade ju trots allt öppningserbjudandet fram till den 30 september.

LG

Maja und Emma